Bortbytingarna är spelarens stam — nomadiska, maskbärande formväxlare som hör hemma överallt och bosätter sig ingenstans.
Hastighet 110% · Liv 100%
Som utgångspunkt framstår en Bortbyting som ett av skogsfolken: lång, slank och svagt alvlik, på avstånd lätt att förväxla med en Alver. Men intet hos en Bortbyting ligger fast. Hud, hår, dräkt och hållning är deras att välja — och med rätt mask och den magi som vävts in i den förkläder sig en Bortbyting inte blott, utan växlar verkligen form och vandrar bland vilken stam som helst som en av dess egna.
Deras utrustning ligger lika litet fast som deras ansikte. Där Alver bär långbågen och Andrakarna det namngivna svärdet, bär en Bortbyting det som fungerar — en bärgad klinga jämte en hopsamlad anordning, en klubba, en båge, ja till och med ett skjutvapen — och de är långt mångsidigare kämpar än de alver de liknar. De drar i små band längs leder som ingen annan kartlägger, reser inga bosättningar och är sällan två gånger på samma plats.
Bortbytingarna är ett hybridfolk av alvlik härkomst — Alver nära nog att gå för dem vid första anblicken, skilda nog att Alver inte riktigt kännas vid dem, och deras motsats i lynne: rastlösa där alverna är tålmodiga, vanvördiga där alverna är högtidliga, och ändlöst pratsamma där alverna tiger. De har ingen lära. Tvingade till en enda övertygelse skulle de blott säga att många röster är mer värda än en enda vilja.
Det de har i stället för en trosbekännelse är konspirationsteorier, utbytta vid elden som mynt. Somliga svär att »utomjordingarna« är verkliga och att de sett sällsamma ljus röra sig över himlen. Andra vidhåller att Bakrummen är verkliga och att man kan falla ner i dem vid ett felsteg. En minoritet hävdar att hela världen är ett spel vid namn Vox Maxa och att Bortbytingarna är dess »spelare«. Inga två Bortbytingar tror på exakt samma sak — och ett oroväckande antal av deras teorier visar sig till slut vara sanna.